Att samla kraft

Under antagningsintervjun till Erikshjälpen frågade de mig om jag samlar kraft tillsammans med andra, genom att typ gå på en stor fest, eller genom att vara ensam.
Verkligen alternativ nummer två, svarade jag. Om jag är trött och ledsen åker jag hem, bäddar jag ner mig under en filt, äter choklad och läser en bok. Alternativt kurerar jag mig tillsammans med några nära vänner.

Igår var en fin kraftsamlardag.

Vaknade så att jag nästan hann i tid till gudstjänsten i Klara kyrka. Åh, jag älskar den. Jag älskar alla vackra bilder i taket att vila blicken på, jag älskar liturgin – det är skönt att få uttrycka vad man känner/vill känna med sin kropp när orden är svåra att finna, och det är skönt att få använda ord av andra som redan uttryckt det så bra. Jag älskar de totalt ickeperfekta körerna, att människorna i bänkraderna är så olika men på samma gång så lika mig. Jag delade psalmbok med en farbror bredvid mig som jag aldrig sett förut och ingen undrade hur jag mådde. Ibland är det rätt skönt. Sen strosade jag omkring på stan själv, och köpte ett par lovely byxor och en kjol att lämna tillbaka.

På kvällen var det dock middag med några av mina, på så många sätt, snyggaste vänner. Det var mat i mängder, julsånger med betoning på basstämman, beskrivning av begreppet nudistjul, en nästan klädd gran, snöflingor utanför fönstret, Sunes jul, lågmälda samtal och gapskratt. Som så ofta var det jag och gifta eller förlovade par. Vilket jag tycker är väldigt fint. Men det var ändå schysst när Frida kom, så även jag hade någon att bilda par med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback