Soffsovningsäventyr, del 2
Linda gick ut tufft och lovade revansch:
"Men jag ska ha min revansch, inatt kanske det kommer att ske, då får hon minsann prova på den yttepyttelilla pjäsen till sovplats.. Då får vi väl se vem som är en banger.. Moahahahahaha...."
Vi laddade upp rejält med "Ett Herrans liv" där Fredrik Reinfeldt var gäst hos Filip och Fredrik (haha, jag gillar dom) och fortsatte med två avsnitt av Scrubs. Sen var det då dags...
Tror jag inte känt mig så nöjd och stolt på länge då jag vaknande i morse efter att ha sovit gott hela natten i min lilla soffa och upptäcker att Linda har bangat igen! Hahaha, jag ville bryta ut i ett gapskratt men höll mig. Snacka om revansch. Tss.
Dance with me
Just wanna rock you girl
You can move, but be calm
Let's go, let's give it a whirl
See it appears to me
You like the way I move
I'll tell you what I'm gonna do
Pull you close and share my groove
Don't be so quick to walk away
Dance with me
I wanna rock your body, please stay
Dance with me
You don't have to admit you, wanna play
Dance with me
Just let me rock you, 'til the break of day
Dance with me
D a n s a m e d m i g
Fort går tiden
sa en kompis till mig nyss
Riktigt så illa är det nog inte, men att tiden går fort kan man ju inte förneka. Snart är det december och första advent! Och då är det alldeles snart jul och jullov och då har halva mitt år här nere i Stockholm redan gått. Helt galet! Jag gillar jul, det är inte det, men jag trivs så utomordentligt bra här så det känns så tråkigt att det går så fort. Försöker tänka på varje dag, och njuta av den. Men det är lätt att glömma bort.
Soffsovningsäventyr
Min kombo Linda och jag tyckte att det vore festligt att bygga en koja att sova i. Vi gav dock upp innan vi ens hade börjat bygga, eftersom vi inte hittade något lämpligt att bygga med. Hade annars varit en festlig idé. För att kompensera kojan-som-inte-blev tänkte vi istället sova i varsin soffa i vardagsrummet (?). Jag fick den stora eftersom jag skulle till skolan dagen därpå. Där sov jag gott (var däremot inte så mycket mer spännande än min säng kanske tio meter därifrån). Linda fick alltså den lilla soffan, och trots att hon inte är den längsta på denna jord, fick hon inte riktigt plats. Så när jag vaknade på morgonen låg hon i sin säng, hon hade bangat. Vilken en. Jaja, vad gör man inte för lite spänning i vardagen?
Maskerad och andra festligheter
Konstigt efternamn?
"Vad heter du då?"
"Lina Mattebo"
"Va sa du att du hette?"
"Mattebo"
"Matte... höh?!"
"Mattebo"
"Ja, nån ska ju heta så också"
Hahaha
Musik som minns
Everytime we touch med Cascada och jag sitter i din bil igen och det är sommar och det är du och jag, min finaste vän med det långa bruna håret. Du som skrattar som ingen annan och gör mig glad, alltid. Din hand som håller i min och du säger att du älskar mig och gör ditt liv värt att leva. Min sommarlycka.
Sanningen om dig med Tomas Andersson Wij och tapeterna i mitt rum är gråa och jag ligger i min säng och läser ett sms från dig och jag minns att jag tänker att det är alldeles för bra att bli sant, men det är ju ändå som att man hoppas och drömmer och tänker att kanske ändå men i vilket fall är du så bra (och det tycker jag fortfarande fast det vet nog inte du).
My Love med Justin Timberlake och magen knyter sig. Jag känner din lukt igen och drar ett djupt andetag. Känner dina händer. Känner din kropp med mina. Och du ler. Ler ditt fina fina leende jag älskar och dina ögon som ser på mig.
Åh. (nej).
Ögonen. Det är någonting. Jag ser, jag vet. Vill inte.
(Går ut ur butiken, stänger av tv:n när reklamen kommer, byter kanal på radion. Vill inte minnas.)
Bitter tant
Bredvid kiosk, Göteborg
(En pojke ~10 skriver en skylt till det bord där han låter folk smaka på
hans egengjorda marsipangodisar.)
Pojke (skriver): "Mäst pris värt i stan? Godis helt grattis!"
(Tant ~ 70 går förbi och ser vad pojken skriver)
Tant: "Mest" stavas med e, "prisvärt" är ett ord, och jag antar att godiset är "gratis" och inte "grattis".
(Pojken kollar på tanten utan att säga något, tanten börjar gå därifrån.)
Tant (vänder sig om till pojken igen): Och förresten, dina
godisar har inget pris, hur prisvärda är de då?
(Tanten går tillbaka, tar en marsipangodis och går därifrån.)
(Kopierat från www.tjuvlyssnat.se)
Pojk- eller flickleksak?
Det gör mig så arg och frustrerad. Vadå liksom? Som att pojkar och flickor måste leka med olika saker? Jag menar inte att det är fel om en flicka tycker om att leka med dockor och älskar rosa saker, men det ska vara hennes val och inte hennes föräldrars eller hennes omgivnings. Och det borde vara lika ok och sött om en pojke tycker om de sakerna.
Vi får höra nog med "så här ska du vara för att vara ok" under hela livet, utan att man redan som barn ska behöva placeras i fack. Av sina föräldrar dessutom.
Magisk musik
Kanske att det handlar om det min klasskompis sa för ett tag sen. Att om man ger bort en sak till någon man älskar så blir man ju väldigt glad när den personen använder den gåvan. Om man är med vid tillfället eller inte. Och att det nog är likadant med Gud. Att han älskar när vi använder allt han gett oss och skapat i oss. Även om det inte är i en kyrka eller handlar om honom.
Det tror jag. Att vi kan se en bit av Gud då.
Från kyrkan på berget strömmar toner
det är sången som vi en gång lärde oss
Om en rikedom större
än den här världen ger
Vi visste det då
vi är värda så mycket mer
(Tomas Andersson Wij)
Dansa min docka
Du står där
Och snurrar runt runt runt
Med benen tätt ihop och de smala armarna hängande rakt ner
Knutna händer hårt
Och ögon som inte orkar se
Dansa min docka medan du är unger
Dom har klätt på dig en ljusrosa tyllklänning som är för stor för din trasiga kropp
Och jag undrar var de har fått tag på den
En prinsessklänning för en flicka som har blivit stor
Dansa min docka medan du är unger
När du blir gammal blir du för tunger
Gammal?
Du försöker bara överleva
nästa tanke nästa blick nästa andetag
Jag skulle vilja slita loss dig från allt som gör dig så illa
Klä dig helt i svart
Bädda in dig i bomull som dämpar allt från runtikring
Hålla om dig (även bädda in ditt hjärta – för jag vet att det finns där)
Tills allt lugnat sig i dig och du inte längre behöver vara rädd
För dig själv, den du var (?), och är och den du vill bli
För principer du haft, kanske vill ha eller kanske inte
För tankar som rusar fram och tillbaka eller smyger in bakvägen
För löften du en gång gav dig själv
Men du står kvar där
Där dom har ställt dig
Snurrar
Men jag väntar en bit bort
Och den dag du hittar dig en väg ut och bort
Så vill jag dansa med dig när du orkar (om du vill)
Din egen dans som bara är din
Morgonrusning
Lyckas i alla fall underhålla min granne och vän. Första gångerna jag sprang som ett (då) blont yrväder och kastade mig in i bussen spanade jag mig lite generat omkring för att se om det var någon som kände igen mig. Hade precis dragit ett lättnadens andetag och konstaterat att jag i alla fall inte skämt ut mig för någon jag kände då jag får ett sms. "Du måste kliva upp tidigare, Lina." Haha. Busted. Några dagar senare får jag ett nytt sms. "Har du missat bussen tre mornar i rad eller har du slutat upp med att åka buss? Du måste ju börja åka igen så jag får mitt dagliga skratta-åt-lina-skratt =)" Typ. Ja det är ju tur att man kan muntra upp någon. Haha.
Min kändiskompis
En av mina kompisar är killen i Agnes nya musikvideo. Kolla här, det är inte hela videon, men som en liten förhandstitt. Som en festlig grej, haha.
Dom vill ha mig
Tunnelbanetips
Vad festligt det vore om den korrekta datorrösten på tunnelbanan inte enbart varnade "Se upp för avståndet mellan vagn och plattform när du kliver av", utan även levererade andra livsvisdomar till stressade stockholmsbor. Tänk dig att du helt plötsligt efter den lilla plingsignalen istället hör (följande bör läsas med den specifika tunnelbanedatorrösten för bästa effekt);
"Kom ihåg att alltid titta åt både höger och vänster innan du går över vägen"
eller
"Ett äpple om dagen håller koll på lilla magen"
eller
"Borsta dina tänder noga både morgon och kväll"
Vore inte det festligt så säg?
Skithög
Om det hjälpte något skulle jag lätt:
Bajsa ner hela området där han bor
Samla ihop jättemånga myror och linda in honom tajt i plastfolie med myrorna innanför
Skälla ut honom och förklara hur dum han är
Sjunga jättefult och jättehögt i hans brevinkast under hela natten så att han inte kan sova
Göra en protestnamninsamling så att han fick lov att flytta till typ norra Ryssland
Råka tappa en ganska tung sten på hans fot så att han fick ha den gipsad jättelänge så att han varken kan bada, dansa eller gå
Tyvärr vet jag att det inte hjälper nåt. Kan inte säga eller göra nåt. Och det gör mig så fruktansvärt ledsen. Skulle göra vad som helst...
Snyggast i klassen?
Kom fram till att det vore rätt så lustigt om det avslöjades lite oväntade saker.
På 5 poäng. Jag har bytt kön.
(Extra jobbig grej om man vågar sig på en gissning och den visar sig vara felaktig)
På 3 poäng. Jag har silikoninlägg och har opererat näsan.
(Alla börjar diskret kolla sig omkring)
Eller om någon tyckte inte så självklara saker var fakta.
På 5 poäng. Jag är snyggast i klassen.
På 3 poäng. Jag är smartast i klassen.
På 1 poäng. Jag är bäst i klassen.
Hallå, ingen som gissat rätt än?
Hahaha.
Monolog med en busschaufför
På bussen på väg hem:
- Då fick jag diarré, så jag sprang ut mitt i natten, och sket i busken. Det var som finska vinterkriget, fattar du?
(En lite överförfriskad man till busschauffören)
- Hmm?
(Busschauffören)
Det är nog inte lätt att vara busschaufför.
- Min pappa dog i mina armar. Han hade KOL. Föll ner såhär, jag tog emot honom. Och då sa jag till honom, i hans högra öga var det, "Vi älskar dig pappa". Sen när vi kom till sjukhuset, då hade hans mungipa fastnat såhär, ser du? Då fattade jag att han hade hört vad jag sagt, för han log.
(Mannen fortsätter sin livsberättelse)
Det är inte lätt att vara människa. Heller.
Pussar - en onödig grej?
Därför blir jag alltid så glad när jag ser såna som det medelålders paret på flygplatsen ikväll. Som blev så glada att se varandra igen och gav varandra en lång puss.
Om (när) jag gifter mig ska jag aldrig sluta pussas. Så de så. Det kan väl aldrig vara en onödig grej att pussa på den man älskar?
Oväntade äventyr
Som i natt. Precis när jag lagt mig till rätta i sängen ringer det.
- Heeeej! Är du vaken?
- Japp!
- Är du påklädd?
- Njae.
- Kom hit! Vi ska på Max och jag har tappat bort mina tår!
- Va? Vad har du tappat bort sa du?
Så helt plötsligt befann jag mig på ett ovanligt öde Max en lördagskväll vid tre på natten med två söta vänner som var lagomt frusna och blöta.
Där satt jag och skrattade mycket och kände mig gladare än på länge och åt en nugget med currysås.
Hittade på väg ut till bilen även en gammal klasskompis som också han fick skjuts hem.
Kom även på, där jag ensam i bilen på väg hem skrattade högt åt det lustiga programmet på radion och åt att det finns så många lustiga människor, att jag ska börja lyssna mer på P3. Grymt underskattad grej från min sida har jag märkt under min hemmatid. En sån här skulle underlätta (psst, någon?).
Tittarstorm
Om inte Cissi eller Johan åker ut i dag är det en skandal.
Det sa jag innan de hade framfört sina dåliga uppträdanden i fredagens Idol. Och jag sa det efteråt med.
Och en skandal blev det. Danny, den sötaste, åkte ut istället. Hallå, han hade ju typ allt. Han kunde sjunga, dansa och le sött (fast han kunde gärna ha klippt sig).
Jag vill som en protest sluta titta tills de har åkt ut. Vet dock inte hur stor inverkan det skulle ha.
Men misströsta inte, jag har nämligen lösningen! De måste bara ändra lite i själva upplägget. Men förslaget i korthet lyder så här: Rösta ut den som ska ut! Ni vet, lite som Robinson. Man vet ju alltid vem som var sämst, men det är som svårare att säga vem som ska vinna, de utvecklas ju hela tiden.
Well, i alla fall så bör vi då först rösta ut Johan. Och sen Cissi. Men efter det blir det svårt. Men jag återkommer. (Det är ju det som är så svinigt bra grej med min röstning. Fattar ni?)
Hemmakär
- Snart ska jag få åka hem!
Sa jag. Igen. Och log och tänkte på allt jag saknade.
Det är som svårt att förklara. Men bara det att det är tyst och bara låter skogsljud i skogen. Där inte flygplan och bilar bildar ett bakgrundsljud. Eller att man kan se stjärnhimlen. Att det bara tar några minuter in till stan där typ allt jag behöver finns. Bilköer finns inte. Jag har saknat havet, snön, att köra bil ensam fort och långt i mörkret på natten. Saknat min mamma och pappa. Och vänner som betyder allt.
- Men va roligt för dig då. Du som är så hemkär!
Svarade min söta klasskompis och kramade om mig.
(Har fått en pin av en annan klasskompis som det står Norrland, omgivet med granar, på. Så jag skulle känna mig lite mer hemma i storstaden. Bär den med stolthet och glädje.)
Nu har jag varit hemma i snart en och en halv vecka.
Det blev inte som jag tänkt. Mer förvirring, hjärtont-så-jag-snart-spyr (men du fattar ju fortfarande inget), ledsenhet och oroligheter. Men mer överraskningar, kärlek och åh-va-jag-älskar-dig-vännen-min-tid.
Jag är ingen storstadstjej. Jag gillar att gå ut och gå med mamma och mormor och diskutera boule med två pensionärer man möter på vägen. Jag gillar att höra farfar berätta om förut. Gillar att dricka te och bara vara med vänner. Tycker om att behöva ta på mig vinterskor och mössa och vantar. Lyssnar suktande till skoterhistorier och njuter av att åka och sladda på en parkering en vanlig vardagkväll.
Men trots allt saknar jag mitt andra liv. Min underbara klass, där det är ok att vara som man är, trots tvivel och bakgrunder som gör ont. Min skola som ställer frågor som får livet att gunga och ger svar som lugnar ner det oroliga hjärtat. Saknar vår lägenhet och min säng och min vardag jag älskar.
Stockholm, jag kommer med glädje tillbaka. Men Norrland, well, ja ä din. Som typ för alltid.
