Lina

Jag såg Twilight på bio i förrgår. Den var vacker – dunkelljus i blågrå nyanser, markerade käkben, diamanthud, rum med fönsterväggar, skogarbergochdalar med dimtäcke, ögon som ändrar färg – det var längesen jag såg en vacker film och kanske förstärktes det av att skönheten var så oväntad. Det var en kärlekshistoria med knappt någon fysisk beröring. Inget hångel, inget sex. Men sitta bredvid varandra på en säng och prata i flera timmar tills den ena somnar, blickar, doft, darrande röst. Och det berör mig, fortfarande. Jag vill läsa böckerna nu. Men biblioteket har hundratals reservationer och jag läser som vanligt flera böcker samtidigt (Gomorra av Roberto Saviano, Den oemotståndliga revolutionen av Shane Claiborne, Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij, Eftervärme och Ett brustet halleluja av Tomas Sjödin och så Brustna hjärtans café av Lolly Winston att somna till – alla rekommenderas förresten som mycket god läsning) så jag kanske borde vänta. Men nej, jag måste ha dem. Nu.