Lyckligt ogift
I lördags var jag med om ett frieri.
Jag var på Peace-and-love maskerad med AM och massa okända människor. Plötsligt ser jag i ögonvrån hur värdinnan och den före detta Gandhi (coolt att kunna sminka sig trovärdigt till indierhudfärg) ser ut att ha väldigt mysigt nere på golvet.
Jaha, de får väl hångla bäst de vill, tänker jag, men jag har inte lust att se på.
Men när killen går och hämtar en stor röd ros och sedan ställer sig på knä framför värdinnan märker vi att något är på gång liksom. Och när han börjar gräva i fickan och hon svarar "Klart att jag vill" på hans framviskande fråga i hennes öra och hon torkar sig i ögonen blir glädjen fullständig och hur uttrycker en grupp svenskar sin förtjusning bättre än med en spontan allmän applåd och ett fyrfaldigt leve?
Och där satt jag och skrattade åt att det var första och troligtvis sista gången jag träffade dem och det var på deras förlovningsdag, men tårarna var inte alltför långt borta ändå.
Kvällens stora humor var ändå när vi råkade hitta en bok som skulle ge tips och inspiration till att städa. Mannen som ägde boken hade gjort noggranna hänvisningar, understrykningar och förprickningar i boken. Alla medel och redskap från listan på "Bra saker att ha i ett städskåp" var förkryssade och vid såpa fanns en hänvisning till sidan 29 där man kunde läsa mer om detta medel. Luktar godast, var understruket där. Och så fortsatte det genom hela boken. Likadant i typ alla andra böcker i hans väldigt stora bokhylla. Så fruktansvärt roligt.
Jag skulle så väldigt gärna vilja träffa denna underbare underliga man.
På tal om bröllop vaknade jag toktrött men helt uppe i varv i morse efter att ha drömt att jag skulle gifta mig. Stod och tittade i mamma och pappas överfyllda kylskåp hemma i Ö-vik då jag helt plötsligt insåg att jag skulle gifta mig om en timme. Utan att ha provat min klänning, eller ens veta hur den såg ut, och helt osminkad. Visste inte ens säkert vem jag skulle gifta mig med. Jagvillintehjälpmighärfrån-paniken och att berätta för den än så länge lycklige brudgummen och en hel bröllopsfest att det inte blir något är inget jag vill uppleva på riktigt.
Vaknade lycklig ogift.
Jag var på Peace-and-love maskerad med AM och massa okända människor. Plötsligt ser jag i ögonvrån hur värdinnan och den före detta Gandhi (coolt att kunna sminka sig trovärdigt till indierhudfärg) ser ut att ha väldigt mysigt nere på golvet.
Jaha, de får väl hångla bäst de vill, tänker jag, men jag har inte lust att se på.
Men när killen går och hämtar en stor röd ros och sedan ställer sig på knä framför värdinnan märker vi att något är på gång liksom. Och när han börjar gräva i fickan och hon svarar "Klart att jag vill" på hans framviskande fråga i hennes öra och hon torkar sig i ögonen blir glädjen fullständig och hur uttrycker en grupp svenskar sin förtjusning bättre än med en spontan allmän applåd och ett fyrfaldigt leve?
Och där satt jag och skrattade åt att det var första och troligtvis sista gången jag träffade dem och det var på deras förlovningsdag, men tårarna var inte alltför långt borta ändå.
Kvällens stora humor var ändå när vi råkade hitta en bok som skulle ge tips och inspiration till att städa. Mannen som ägde boken hade gjort noggranna hänvisningar, understrykningar och förprickningar i boken. Alla medel och redskap från listan på "Bra saker att ha i ett städskåp" var förkryssade och vid såpa fanns en hänvisning till sidan 29 där man kunde läsa mer om detta medel. Luktar godast, var understruket där. Och så fortsatte det genom hela boken. Likadant i typ alla andra böcker i hans väldigt stora bokhylla. Så fruktansvärt roligt.
Jag skulle så väldigt gärna vilja träffa denna underbare underliga man.
På tal om bröllop vaknade jag toktrött men helt uppe i varv i morse efter att ha drömt att jag skulle gifta mig. Stod och tittade i mamma och pappas överfyllda kylskåp hemma i Ö-vik då jag helt plötsligt insåg att jag skulle gifta mig om en timme. Utan att ha provat min klänning, eller ens veta hur den såg ut, och helt osminkad. Visste inte ens säkert vem jag skulle gifta mig med. Jagvillintehjälpmighärfrån-paniken och att berätta för den än så länge lycklige brudgummen och en hel bröllopsfest att det inte blir något är inget jag vill uppleva på riktigt.
Vaknade lycklig ogift.
Kommentarer
Trackback