Lina

Tåget rullar in mot Stockholm och jag känner mig oväntat nog hemma.
Längtar hem till mitt studentrum och mina Vasastans-hoods.

Känner mig så hemma att jag tar på mig mina mjukisbyxor, ett halvskabbigt linne och flipflops. Sätter osminkad upp håret i en tofs och tar på mig en ryggsäck. Tänker gå till affären runt hörnet och handla lite mat. Kommer ner runt hörnet och småskrattar för mig själv. Det här är inte som det hemma jag är van vid. Står mitt på Odenplan och omges av massa tokstylade hippa stockholmare. Känner att jag inte riktigt passar in.

(Eller så är det just jag som passar in, som är hemma-skabbig i centrum, för det är väl där alla coola bor? Vi säger så. Haha.)