Lina

I september intervjuade jag Nour El-Refai för Ikon och jag får fortfarande en varm klump i magen när jag hör någon prata med samma dialekt som henne. Hon var så ärlig och öppen, sårbar, smart, arg och glad på samma gång. Och jag kände igen mig i så mycket i henne. 'Medvetna människor har mer ont än naiva. När jag börjar tänka på vissa saker, upptäcker fel, känns det som om jag ska bli tokig. Jag tänker så väldigt ofta, att det vore skönt att glömma eftersom det gör så ont.'
Jag var på opera, fick en ny lillasyster och åkte till Skåne för första gången i mitt liv för att skriva ett reportage om Furuboda folkhögskola. På tåget hem var maten slut och jag fick äta kanelbullar och godis till middag. Det var inte så gott som det låter.
På nätterna drömde jag mardrömmar och vaknade alldeles svettig, men dagarna var fina. Jag hängde mycket på trean och vi fikade som aldrig förr. Det är liksom svårt att låta bli att äta när man hela tiden umgås i ett kök. Äppelpaj, kladdkakor, godis, chips, hallongrottor, bullar, muffins.
Det började bli höst på riktigt, rönnbärshimmel, och Mirjam och jag letade höstlöv och andades frisk luft.





Oktober var blå himmel, gula kantareller och röda löv. Johanna lärde mig att hitta trattkantareller vid trollsjön.







Jag åkte till Holsbybrunn på en rekryteringsdag för praktikanter inom Erikshjälpen och passade på att ta en sväng förbi Jönköping och hälsa på Emmet. Ett tag senare fick jag ett brev där det stod att jag var antagen och så var det klart att jag skulle tillbringa våren i Moldavien.
Linda åkte tillbaka till Etiopien och vi sa hejdå. Jag var på teater och åkte till Uppsala och träffade en kavalkad av fina människor.



Och så funderade jag på varför det verkar vara så att smarta tjejer gillar smarta killar mer än smarta killar gillar smarta tjejer och hur arg det gör mig.
Min lillebror Adam kom och hälsade på. Vi anordnade ett bullkalas och gick på Bond-premiär, bland annat. Han är bra, min bror.

I november kom käraste Stina och Malin med varsin man till Stockholm. Och så gick jag en promenad runt Skeppsholmen och någon timme till i skymningsdimma med Maja och Johan. Att träffa vänner sedan länge är omsorg för hjärtat.



Jag gick på bio (mer Zita till folket), var på den satsigaste 25-årsfesten, intervjuade Jonathan Johansson och det var så svårt men blev så bra. Och så hade vi vår första bokklubbsträff.
Jag åkte till Holsby igen och skrev på kontrakt och sådant där som måste göras. Var på ytterligare en 25-årsfest där vi dansade tills grannen sa till, och sen dansade vi några timmar till. Tillbringade en del tid på KTH eftersom min B-uppsats i etnologi handlar om traditioners betydelse för identitetsskapande på KTH ur ett genusperspektiv.
Bakade mina första lussebullar och åkte till Linköping för att hälsa på Malin, hon som är trygghet för mig. Kristallkronor i träden, knastrande gräs, nybakta bullar och secondhandshopping. Och så en kväll i Norrköping med Tomas Sjödin som föreläste utifrån sin nya bok Ett brustet halleluja, som kan vara något av det bästa jag har läst på länge.
Jag gick på flera teatrar och var på releasefest för Fridas skiva. Och så var jag hårmodell och blev korthårig och väldigt sminkad. Mamma och pappa var här och det var bra på många sätt.



Första halvan av december var en serie av middagar, lussebullsbakning, julpysslande och uppsatsskrivande. Sen åkte jag hem till Ö-vik. Träffade vänner, släkt och familj. Bakade pepparkakor, var på fester, hade tjejkväll med godistillverkning, promenerade i snön och var på bastusittning med stjärnhimmelsutsikt tillsammans med mamma och pappa.
Och så hämtade vi hem Alexander från Umeå, och gick på fin restaurang, café och bio hela familjen.







Julafton kom och gick utan att den där stämningen infann sig, men det var en fin dag med god mat (en egen gryta med sojakorvar och vegobullar till mig stod på spisen - sötaste farmor), intressanta diskussioner, gapskratt, midnattsgudstjänst och sen grötätning med fina människor.
Nyårsafton och dagarna innan och efter tillbringade jag i Transtrand i Sälenfjällen med vänner. Och här gäller det nog att en bild säger mer än tusen ord.