hemma

mamma och pappa åker till kina under en vecka för att fira sin 25-åriga bröllopsdag. de verkar oroa sig lika mycket för att lämna oss nu som när vi var små. ”är det någon som undrar något mer?” frågar mamma vid middagsbordet efter att ha hållit en utläggning innehållande diverse råd och uppgifter. min yngsta lillebror som snart fyller 17 passar då på att fråga: ”när ska jag få en lillebror?”.

farmor och farfar kommer ner för att säga hejdå till mamma och pappa och hej till oss hemkomna barn. ”här kommer frulla”, konstaterar min andre bror när han tittar ut genom fönstret. ”va?” ”ja, farfar frans och farmor ulla, frulla, som i tomcat liksom.”

jag ska ta upp min mobil från bordet och råkar då på något outgrundligt vis slänga ner den i en väns kaffekopp. mobilen tror efter badet att den ständigt laddar batteriet och de enda knapparna som funkar är 7:an och avstängningsknappen. ”pappa, har du någon gammal telefon jag kan få låna medan min torkar upp?” frågar jag. ”kan du ta någon av de här?” säger han och pekar på en hög med fem olika mobiler med tillhörande laddare som ligger på hans arbetsrumsgolv.

mamma ringer hem från arlanda och undrar vad jag gör. ”jag sitter och diskuterar med linda hur vi ska förbli ogifta.” säger jag. ”va?” säger mamma. ”nej, fel. jag menar undvika att förbli ogifta. de ska anordna speeddejting på frizon. jag kanske skulle haka på.” linda känner sig tveksam men uppmanar mig att ge mig ut i svängen. mamma verkar tycka detsamma, säger att jag behöver ju inte nödvändigtvis hitta någon i övik eller stockholm. ”en dag kanske du åker till karlskrona.” ja, det skulle väl vara där då.

mamma fortsätter att berätta att de blivit varnade för bedragare i kina. att det finns de som lurar turister genom att säga att de fick en mindre sedel än de egentligen fick. jag påminner linda om när det hände oss i turkiet. hur taxichauffören som några minuter tidigare bjudit hem oss på gruppsex hävdade att jag gett honom för lite pengar. och linda tror på honom, säger ”excuse my friend, she sees very bad, she needs glases” och lämnar mig ensam i bilen med snuskmannen medan hon springer upp på hotellrummet för att hämta mer pengar.
linda faller nästan av stolen i en skrattattack vid minnet.


det regnar och är tio grader ute. men det gör ingenting.

Kommentarer
Postat av: Linda Jonsson

haha, jag skrattar igen..



du är festlig Lina, jag är festlig och vi är ännu festligare tillsammans.. hurra för oss!

Postat av: Malin

Hahaha! Det har inte jag hòrt. Sa Linda sa? Vad roligt!!

2008-06-13 @ 22:55:37
Postat av: Emma

Ha ha ha! Fantastiskt! Jag vill också vara hemma och dela era äventyr! Men snart så. Bara 7 dagar kvar tror jag minsann. Puss

2008-06-17 @ 17:26:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback