prinsessor med hjälm på hal is
I kväll har jag och Ams åkt skridskor i Kungsträdgården. Runt runt Karl XIII och hans fyra tigrar (fast han var visst en fegis har jag hört, kanske därför han behöver lite beskydd). Med musik och massa små lampor upphängda runt om.
Det fanns två stora nöjen förutom själva skridskoåkningen:
1. Att smygskratta åt den stackars mannen som aldrig verkade ha stått på ett par skridskor och som med jämna mellanrum gjorde de största vurporna. Han tog liksom skären bakåt istället för framåt. Skönt att inte vara sämst på banan.
2. Att ooo:a åt de duktiga skatekillarna som verkade ha som vinternöje att styla på ett par skridskor.
Jag och Ams var de enda med hjälm. Killen i luckan valde ut en vit med två stora ögon ritade mitt på hjälmen åt mig. Jag bar den med stolthet.
Om inte vintern kommer till mig i Stockholm får jag väl skaffa mig en egen, tänkte jag. Funkade rätt bra, vi fick röda näsor och kinder och trötta ben och avslutade med varm choklad och grädde. Precis som det ska vara.
Det fanns två stora nöjen förutom själva skridskoåkningen:
1. Att smygskratta åt den stackars mannen som aldrig verkade ha stått på ett par skridskor och som med jämna mellanrum gjorde de största vurporna. Han tog liksom skären bakåt istället för framåt. Skönt att inte vara sämst på banan.
2. Att ooo:a åt de duktiga skatekillarna som verkade ha som vinternöje att styla på ett par skridskor.
Jag och Ams var de enda med hjälm. Killen i luckan valde ut en vit med två stora ögon ritade mitt på hjälmen åt mig. Jag bar den med stolthet.
Om inte vintern kommer till mig i Stockholm får jag väl skaffa mig en egen, tänkte jag. Funkade rätt bra, vi fick röda näsor och kinder och trötta ben och avslutade med varm choklad och grädde. Precis som det ska vara.
Kommentarer
Trackback