som i dag när jag hörde låten

De har börjat dyka upp igen

ibland oväntat, ibland så där väntat att det blir mesigt

som att man från första repliken vet att filmen slutar med ochsålevdedelyckliga, hur orealistiskt det än är


och det är lite det jag undrar över

hur mycket jag saknar dig och hur mycket som bara är min längtan efter någon som varken min själ (att bli fascinerat hög över allt du är, beundra det som du gör så självklart men för mig är svårast och sen bli irriterad över att du aldrig kommer ihåg) eller kropp vill och kan vara utan


men nej, jag saknar dig. bara så. svårare är det inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback