Lina

Några glimtar från igår

Skulle åka in till stan för att träna med mina två klasskompisar.
Oväntat nog var tåget försenat (observera ironin), så resan tog drygt två timmar. Missade det pass jag hade tänkt gå på med en timme, men gav inte upp utan gick på ett annat istället.
Precis när jag kommer in i omklädningrummet ringer en kompis.
"Vad gör du, är du hemma?"
"Nä, jag ska precis gå och träna."
"Hahahaha"
"Va? Skratta inte åt mig! Grr."
"Haha. Vi ses sen då. Haha."
 Tydligt att det var en oväntad tanke att jag skulle träna. Hmpf. Haha.

Kvällens aktivitet skulle bli bio.
Efter oss i biljettkön på biografen står en äldre man, utan sällskap. Han hade tydligen hittat en ny festlig sysselsättning.
Han räcker fram en hundring till kassörskan.
"Hej jag vill se på en film. Det spelar ingen roll vilken."
"Hmm. Blir "Little Miss Sunshine" bra? Den börjar nu."
"Nej, den såg jag igår."

Vi däremot hade inte sett Little Miss Sunshine, och ville gärna göra det.
Såvitt jag minns måste det vara den bästa film jag sett. Skrattade som jag minns inte när, så att jag började gråta och blev helt andfådd. Och så glad så glad för att livet ändå är så fint.

Blev ännu gladare över de stora vita snöflingorna som föll från himlen och bäddade in Stockholm i finvitt. Snö överallt. Vi springer springer och skrattar skrattar. Hand i hand en bit. Försöker träffa någon med mina snöbollar, hoppar och springer lite till på de vita folktomma gatorna. Alla andra sitter inne på mysiga cafeer och tittar ut på oss och ler. Ringer till mamma och säger "Det snöar det snöar Mamma".